Kollaps

Aftonbladet har tydligen uppmärksamat Runnings Wild totala genomklappning på Vasastaffetten. Min bror får vara symbolen för hela genomklappningen (vilket är konstigt efter som det var ju ganska så jävla väntat att han skulle vara värdelös)

Kommer Running Wild att hämta sig från det här? Kommer Klas att ens klara av att ge sig ut i löpspåret igen? Kommer Björn att raka av sig skägget? Frågorna hopar sig.

Vasastafetten

Som min brors ingående reportage nedan beskriver det; jag och laget gjorde succé i årets upplaga av Vasastafetten! En stabil sistaplats på min sträcka och en fin fin 92:a plats av 95 deltagande lag totalt för Running Wild. Man kan inte annat än att vara en smula stolt!

P.Trones på sträcka 7, 4.6km Oxberg - Gopshus.
Sluttid: 38.27

Lite missnöjd faktiskt, hade hoppats på under 35, men jag lyckades inte pricka toppformen i tid helt enkelt. Dessvärre hade varenda jävla 70-årig kärring i gjort det istället. Tappade räkningen på hur många damer över 65 som sprang förbi mig i spåret till slut men det måste vart minst 50% av PRO's medlemsantal!

Men skam den som ger sig, vi får ta nya tag och kämpa vidare, men man börjar bli lite kallsvettig - bara 187 dagar kvar och formen är ju sisådär med. Det är i alla fall skönt att veta att man kommer ha Johan bakom sig så man inte hamnar sist.

Action-reportage

Min bror skulle "springa" en sträcka på vasastaffeten, så självklart, utan tanke på min egen säkerhet, gav jag mig ut i fäders spår med en kamera för att dokumentera detta för våra läsare.

Peter hade blivit värvad av Running Wild till att "springa" en av de korta sträckorna i vasastaffeten. Han skulle "springa" mellan Oxberg och Gopshus, så mot Oxberg jag begav mig.

I Oxberg träffade jag på resten av Running Wild gänget som stod och väntade med spänning på växlingen.

Här ser vi Björn "Ooh en kamera" Gustafsson.

Inför växlingen kommer Magnus Knutsson i raketfart:

Peter står förväntansfull vid växlingen, strax efter den här bilden togs försökte Dagcentret i Oxberg ta med sig min bror, dom trodde han hade rymt:

Tack vare viss kännedom inom diplomati så lyckades lagledare Klas ändå förhandla sig till att Peter fick starta, och vilken start sen, han fullkomligt flyger fram:

Här kommer han flygandes fram på startsträckan i klass med Usain Bolts tider på 200 meter, man kan verkligen se vilket fjäderlätt löpsteg han har. Lägg även märke till Korvskinnet Melkers har lånat ut till brorsans tävlingsuniform.

Här försvinner han in i skogarna och lämnar bara damm efter sig:

Jag kastade mig i bilen för att hinna köra till Gopshus för att fota upploppet, jag menar, 4,7 km? Han borde vara framme på ett kick. Jag parkerar och tar plats vid målfållan, strax därefter rullar Running Wild bussen in på parkeringen:

Jag väntar... väntar och väntar. Man börjar städa området och montera ner kontrollen så sakterliga. Så jag börjar fundera på om en björnhona ute i skogen fattat tycke för min bror, men efter en evighet dyker han upp, lägg märke till handplaceringen. Han kallas inte T-rex för inget

Upploppet med lätta steg:

Man skulle kunna tro att det är Stockholm maraton han har sprungit:


Vart är hjärt-lung apparaturen?

Lagledare /coach Klas har precis sett Brorsans reslutat tid.


Lagledare/coach Klas ger brorsan en skopa ovett för genomklappningen:


Jävla Klas, jag ska dra på honom en smäll.


Buuhuhuhu, allt jag ville var att göra Klas stolt, och jag får bara skäll
Innan stämningen vart allt fört härsken mellan Klas och Brorsan lämnade jag Gopshus med känslan att jag gjort ett lyckat action-reportage.

Jag vill även flika in att jag försökte få Johan med mig ut på den här vändan. Men nej nej, Johan skulle dricka vin. Alltså.. vi måste ta tag i Johan på allvar, det här med att träna verkar inte falla Johan på läppen.. faktum är att Johan såg ut så här sist jag tog upp frågan om träning:


Väl mött!

Betraktelser

Jag har ju varit på Irland i 11 dagar. Riktigt schysst, jag gillar verkligen Irland, och ja, det har nog nåt att göra med alla pubar. Tyvärr gör det inte direkt underverk med träningen, god mat och dryck i direkt onyttiga mängder. Visserligen har man gått massor, man tycker att fan, nu har jag gått konstant i 5 timmar en. En liten efterätt till maten är man väl värd? Problemet är ju bara att man kanske gått bort 500 kalorier men man trycker i sig Häägen-daaz glass med belgisk våffla och sirap som kanske innehåller 15.000 kalorier i stället. Men å andra sidan är det så här, vetenskapligt bevisat, i mat som äts utomlands neutraliseras kalorierna och bara träningen tillgodoräknas. Så.. Med det som bakgrund så har det här varit rena hälsoresan.

Min bror ska tjuvstarta lite i fäders spår i morgon. Han ska springa en sträcka i Vasastafetten åt Running Wild. Jag ställer mig lite frågande till det här, har nån sett min bror "springa"? Jag har sett fjäll som rört sig fortare. Ja, det här ska i alla fall bli intressant.

Jag och brorsan håller i gång lite i alla fall, Laktos-Johan då? Med tanke på det skrämande resultatet runt Hosjön så kan jag garantera att Johan inte lyfter ett finger om det inte innebär att gå och fylla på kaffekoppen eller besöka sin porslinstron. Jag tror vi måste knuffa honom runt vasaloppet om det här ska funka.

Har inte snusat på 87 dagar nu, inte illa måste jag säga, trodde inte jag skulle ha sån karaktär. Jag trodde att min karaktär skulle ligga ungefär i nivå med en kamrat, som vi för anonymitetens skull kan kalla Snus-Erik. Jag tror han höll uppe i ca 45 minuter, och det var väl där nånstans jag trodde att jag skulle bryta ihop själv.

En vecka kvar på semestern nu innan jag ska tillbaks och terrorisera mina kollegor med tejprullen.

Mini-camp

I söndags var det ett litet mini-camp hemma hos brorsan. Jag, brorsan och laktos-johan möttes upp i Hosjö för att graciöst ta oss runt Hosjön, en sisådär 12 mil eller nåt sånt tror jag det var och redan i första backen kan man se en antydning till hur Vasaloppet kommer sluta i vinter .




Jag, hurtandes längst fram med spänstiga ben, som för övrigt hade spelat match i 3h dagen innan, brorsan tätt efter... och sedan långt efter, vem annars, Johan.

Det gick förjävla slött må jag säga, jag och brorsan var helt överens om att det var dödlasten Johans fel. Men vi tog oss runt till slut och nådde slutmålet för att intaga en måltid som brorsan lovat oss!

Det tog ca 0.2sekunder efter att vi kommit innanför dörren innan Andreas 'Surbuk' Trones stormade dass för en attack bajning.



Efter cirka trekvart kom han äntligen ut och skulle laga mat åt oss lite mer stiliga pojkar. Mycket konstiga grejer i hopkoket han slängde ihop, och man kan inte vara annat än skeptisk när maten innehåller saker som; svamp, bon jong(eller va fan det gröna hette), kokosmjölk, äggnudlar, morötter + andra sorters nyttiga grönsaker, men det är tur man inte är kräsen - det var en helt okey måltid.






Så! Bevis på att vi faktiskt tar detta seriöst och siktar på topp 100 placeringar i Vasaloppet 2010.

Cykling

Lär väl skriva lite här igen då. Kom hem från semester med Trones som han fucka up totalt. Tänker inte gå in på detaljer för det är så uppenbart ändå. Efter ångest, frossa och sökande av lycka så är jag tillbaka i vardagen. Har börjat cykla rätt mycket. Borde väl iaf vara bättre träning än att titta på eurosport.
Försöker även äta bätte för att få lite stabilitet i kroppen. Känner att det börjar närma sig. Bröderna Trones får göra iordning träningslägret snart. Jag antar att det redan är minus grader vid deras stuga.
Äh

Semester

Ja, som min bror sa, uppdateringarna haglar inte just nu. Men är det semester så är det. Var ju drygt en vecka i Danmark med Johan och kikade på 4 Metallica spelningar. Samtidigt passade vi på att göra en liten hälsoresa av det hela. Vi åt på ställen som:

• Spinach King
• Beansalad Hut
• McKålrot

Till detta drack vi en hel del Danskt mineralvatten som skulle vara fullspäckad med vitaminer och mineraler. Tuborg nånting... Bra skit iaf. Utöver detta hade vi läst att meditation kunde vara bra inför ett lopp, så vi köpte lite rökelse och mediterade där på baksidan av hotellet medans vi drack det danska mineralvattnet. På rummet hade vi naturligtvis också morötter och selleri som vi dippade i böndip mellan måltider. Känns som resan i hälsans tecken var lyckad.

Vi gjorde även ett stopp i Gränna där vi hade hört att det fanns en bra specialbutik för hälsokost. Vi hittade faktiskt flera!

Metallica då? Jo, det var jävligt bra i vanlig ordning. Arenan var speciell, man tyckte in så mycket folk det gick, sen serverade man starksprit uppe på det. Det hade ju aldrig hänt i sverige, men å andra sidan var det ett jävla drag på publiken i trägseln och fyllan.

Johan ställde till med massa problem under hela resan, från idiotin med camping biljetten till små misslyckanden hela tiden. Jag tror jag vart 6 år äldre på den här veckan med Johan. Johan hotar dessutom med att han ska avslöja i bloggen att jag överdriver och förvanskar historier till hans nackdel. Det kan jag med all bestämdhet förneka, jag har aldrig varken överdrivit eller fått mig själv att framstå som aningen mer oskyldig till misstag. Så, då har vi avklarat det.

På en pub i köpenhamn hittade vi RW-Klas tvillingbror. Eller det var kanske han? Han kanske bara låtsades som om han inte kände igen oss?

Sen jag kom hem från Danmark så har jag helt enkelt fortsatt i Hälsoresans tecken, en hel del mer av det danska mineralvattnet har gått åt. Enda problemet jag har hittat med mineralvattnet är att det är så gott att man gärna dricker för mycket av det, med kraftig huvudvärk som följd.

Nu drar jag till Irland i morgon i 11 dagar eller vad det nu var. Det blir nog också lite hälsotema på den resan. Har te.x. hört att irländarna har ännu bättre mineralvatten än vad danskarna har, måste kolla upp det. Det lär bli dåligt med uppdateringar under Irlandsresan tror jag, så ni får hoppas att Brorsan och Johan den laktosintoleranta håller ställningarna här.

Bloggen har genomslagskraft för övrigt, i Malmö bad våran värd om ursäkt för att det inte fanns något mjölkfritt bröd åt Johan. Bloggen är på väg mot något stort, jävligt stort.

Dessutom har min bror lyckats skållat sig under vasaloppsträningen. Vem har sagt att det här är en dans på rosor? Nej, det är förenat med livsfara som Peter har påvisat. Han stod i duschen och "skugg-stakade" för att få in den rätt tekniken och lyckades slå till kranen så det vart fullt ös på varm vattnet och skållade honom röd. Men det positiva var att han fick öva spurt ut ur duschen.

Man ska lägga ett skambud på brorsans rollerblades kanske? Eller ett byte mot turtle vax produkter?

Nej, mot Irland, men jag lämnar er med ett hälso ordspråk:

En bra dag börjar med en bra avföring