Vi hade den traditionsenliga Vasaloppsfrukosten igår. Jag hade dagen till ära faktiskt gjort ett godartat försök till att städa, men vad hjälpte det, när klockan slog runt 12 så såg det lika jävligt ut igen. Eftersom det förtärdes ohyggliga mängder kaffe så var ju resultat väntat när man har att göra med norra Europas suraste och sjukaste bukar.
Vill ni uppleva detta fenomen så kan ni ta kontakt med vår stallchef inför vårt nästa träningsläger i Norge.
***
Vasaloppet gör sig inte rättvisa i TV enligt mig. Alla dom intervjuar njuter och säger att det är så härligt att åka Vasaloppet. Nej, det är inte det. Det är hemskt.
Just därför blev jag så glad när SVT's Richard Olsson och dennes kameraman fick problem med tekniken i Mångsbodarna och var tvungen att vara kvar där i 1-1,5h. Detta gjorde ju att många nötter faktiskt tog sig förbi Richard i spåret.
När väl tekniken funkade hjälpligt så fortsatte resan för dessa två. Det var fantastiskt att se Vasaloppet från sin rätta vinkel. Alla dessa människor de åkte om som verkligen led och undrade varför i helvete de hade ställt upp på det här. Jag är helt säker på att ingen av den tyckte det var underbart eller ens en gnutta kul att åka dessa 90km eller hur långt de nu kom.
Fantastisk TV Richard! Mer sånt!
***
Träningen har väl inte varit alltför imponerande sedan mitt fail, har tränat fotboll 1,5h annars har jag mest inspekterat soffan noggrant.
Jag har hört ryktas om att jag ska ställa upp i Företagsstafetten på Svenska Skidspelen senare i månaden så jag lär väl ut och slipa formen igen. 1.7km. Det borde jag nog klara utan att bryta.
Sen har vi ju bestämt oss för att köra Lidingöloppet, utan skidor, i slutet av september. Det kommer göra ont att träna inför detta. Vad jag minns av min löprunda till Källslätten och tillbaka förra året så gjorde det oerhört ont, och då är det troligtvis ingenting mot banan runt Lidingö. Att det sedan är 10 jävla kilometer längre lär ju inte hjälpa heller.
Johan var inte alltför nöjd över detta evenemang, men med min fantastiska övertalningsförmåga så fick jag med fanskapet på loppet. Alternativt bussen om dom har sådana där.
I och med detta tar vi upp samarbetet med Running Wild som skickar sina två största talanger i Björn och Klas till tävlingen. Det förra samarbetet gick i stöpet då stallcheferna för respektive klubb inte "löpte ihop", så att säga, men nu har vi gått bakom ryggen på vår stallchef för att återigen bli den anrika löparklubb vi en gång var, med en 5:e och 13:e plats i Träflasklöpet 2010.
Vi ser fram emot säsong 2011/2012 och hoppas alla våra medgångsfans gör det också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar