Nej, det gick helt enkelt inte. Min taniga pojkropp tog sig var helt förstörd efter att ha tagit mig till Evertsberg.
Kände mig faktiskt rätt fräsch fram till Mångsbodarna, dock tyckte jag mig känna att mitt fäste inte var helt optimalt så jag stannade och vallade då jag visste vilket helvete som väntade mig i färdriktning Risberg.
Gubben i vallaboden suckar och säger "Fryst valla...". Vet inte vad det betyder förutom att det har frysit, men men. Han la på lite extra skit då han tydligen inte hade fått bort all gammal valla.
Efter vallningen hackade mitt annars perfekta glid en aning, vet inte om han vallat fel spann eller något, men en aningen sämre glid fick jag iallafall. Nu spelade ju det ingen som helst jävla roll då det bara är uppför.
Risberg sträckan var lika jävlig som jag mindes den. Hemsk. Till råge på allt uppstod ett skavsår i skrevet som blev värre för var steg jag tog. Tyvärr är det ju som sagt bara uppför till Risberg så jag kunde bara diagonala och inte staka för att låta såret vila lite.
När jag väl tagit mig till Risberg hoppades jag på att det skulle bli lite enklare körning till Evertsberg, men den var tuff den sträckan med. Dock erbjöd sträckan lite mer stakning, men mycket saxning också. Jag grät varje gång jag försökte ta ett längre diagonaltag så mestadels av vägen var det minimala steg framåt och kilometerskyltarna kom längre och längre ifrån varandra.
Efter många om och men så tog jag mig till Evertsberg där min bror stod och väntade. Han försökte få mig att åka vidare, men kanske mitt psyke inte riktigt höll måttet. Att kroppen krampade hade jag nog kunnat klara, men skavsåret i skrevet var fan inte kul och 42 km till med det så hade jag nog inte kunnat gå på 12 veckor.
Dålig bortförklaring kanske, men så var fallet. Men nu när vi äntligen fått framgång så ska vi givetvis inte fokusera på mitt fail utan ägna oss att hylla Johan för en heroisk insats i spåret. Faktiskt en helt sjuk prestation av Johan igår!
Vi vet iallafall vem som kommer få Bragdguldet i år!
Vi vill även rikta ett stort tack till Stefan, vår vallachef som preppade våra skidor under vintern! Givetvis ett stort tack till Linapina för en fantastisk teknikkurs även om jag fick psykiska men av cutblocken. Tack till Evalisa på dt.se samt fotografen Dafgård för fantastiska reportage.
Och givetvis tack till alla våra andra medgångsfans!
Nu blickar vi fram emot säsong 2011/2012 och har en del idiotiska saker inplanerade under året. Det kommer nog presenteras på bloggen senare.
Jag kanske inte har tagit upp allting med de andra i teamet så vi får se vad dom ställer upp på.
Bra kämpat ändå! Och det är ju som bekant resan ibland och inte målet som ger skiten mening.
SvaraRadera